Publicerad 07 mars 2023

SR har idag sänt ett program "Bluffen om kossornas pruttar" i "Dagens Eko" 2023-03-07, https://sverigesradio.se/avsnitt/bluffen-om-kossornas-pruttar. En skriftlig version finns på https://sverigesradio.se/artikel/sa-bluffar-mjolkindustrin-om-kornas-farliga-metangaser. LRF Mjölks text som sändningen åsyftar finns inte längre tillgänglig på nätet. På sändningen svarade jag i ett mejl till programledaren och journalisten så här:

Hej,

jag är småbonde i Halland, medlem i LRF, men inte direkt verksam i mjölkproduktionen. Dessutom är jag disputerad vetenskapsman, fast inte i biologi eller agronomi. Jag representerar ingen organisation.

Ert program har missat sitt huvudargument, tycker jag. Det ger tyvärr inte svar på den avgörande fråga om CO₂-bilansen av hela kedjan från markbearbetning, gödning, foderproduktion, växthusgasutsläpp i mjölkproduktion och konsumtion samt upptag av växthusgaser i produkterna och kolinlagring i marken – som jag tror att LRF Mjölks meddelande syftade på. Det är bara djurens direkta utsläpp som Ni till slut använder som argument.

Ni nämner kretsloppargumentet, verkar även ha förstått att man åtminstone i teorin kan lagra in mer kol i marken än man släpper ut med växtodling samt vidare bearbetning till produkter, t.ex. mjölk, men till slut är det igen bara kons matsmältning som gäller. Är inte det för lätt att således framställa det visserligen olyckliga påstående att mjölkkor kan bidra till ”kylning” av klimatet som vilseledande för konsumenterna?

Ni har även – tror jag – insett att det handlar om olika argument: Reportern medger själv att gräsmarker kan binda in kol, men att jämföra utsläpp med inlagringen är en "blandning av olika saker" som inte verkar vara godtagbar i reporterns åsikt. Men det är ju hela vitsen, åtminstone om man fortfarande vill ha sin filmjölk i müslin och öppna naturbetesmarker med fjärilar. Vetenskapspersonerna i programmet svarar inte på systemperspektivet heller. Kolinlagringen "beror inte på korna" säger Elin Röös, och de hänvisar till att man kunde lägga vallskörden i en biogasanläggning istället för att fodra ut det till korna. Det nämns förresten inte att biogasen till sist också bränns upp och blir till CO₂.

Därför tror jag att programledaren Robin Olins slutsats: LRFs påstående "stämmer inte alls överens med det som klimatforskningen visar" stämmer såklart för kornas direkta utsläpp, men det var inte det som LRF Mjölk syftade på.

På många håll byggs en negativ syn på mjölkproducenterna som huvudsakligen verkar producera sina produkter med "industriella" metoder och bara för pengarnas skull (även vi bönder blir hungriga och måste skicka våra barn till skola…) och nu – med dubiösa amerikanska professorer i bakgrunden – går bönderna till ”motangrepp” mot en vetenskaplig "sanning" och mot nödvändiga åtgärder för klimatskyddet. Vem hjälper sådant?

Dessutom delar jag inte er positivistisk föreställning om vetenskap som man kan avläsa av sändningen: Reporterns bild av en vetenskap med enhetliga utfall, en slags "sannhet" som vetenskap kan producera ("om man nu tittar på vetenskap", "Vetenskapen har en sanning här" osv.). Tyvärr instämmer Elin Röös i detta: Det blir förvirring "vad som gäller egentligen, vem är det som har rätt", "vara ärligen med att vad vetenskapen säger". Vetenskapens princip är ju däremot precis att man ställer allt ifråga så länge det finns bra evidens för ens hypoteser. Det finns sällan en allmän accepterat "sanning", det tar länge tills man ved vad som "gäller", särskilt i så här unga områden som kolinlagring i marken genom jordbruksmetoder. Skratt och "Punkt. Slut!" hjälper inte, det är bara resultat av vetenskapliga studier som räknas. Det är uppenbarligen bara Ni som vet att precis kolinlagringen är ett argument som man ska glömma och att de som anför det vill vilseleda offentligheten.

Över huvud taget kan jag alltså inte säga att jag tycker sändningen av "Sveriges Radios skarpaste journalister" hade varit så riktigt genomtänkt. Tyvärr.

Många delar av innehållet stämmer överens med mina personliga övertygelser: Vi har för många djur i stallet, ska äta mer vegetabiliskt och mindre mjölk- och köttprodukter, att man inte ska övervärdera möjligheterna för kolinlagring i marken osv. Men huvudargumentet har ni missat.

Bästa hälsningar,

Dr. Bernhard Bührlen

Publicerad 05 januari 2022

Jag har ombetts att ploga snön i Berg, Bråtagärde och Gallagärde. Ni kan ringa mig om det finns behov att ploga hos er.

Publicerad 17 juli 2021

Idag använde jag min nya slåtterkross för första gången. Maskinen har jag köpt av Arne i Bråtagärde. Om han säger att det är en bra maskin, så är den bra. Verkligen fin, man kan även hydrauliskt ställa om mellan kör- och arbetsläge. Bara traktorn - 70 hästkrafter är nog det allra minsta som man måste ha. Fort gick det inte.

Den fina timotejvallen ska ge mycket hästhö, inte för näringsrikt men mycket att gnaga på. Behöver du ett lass, så slå mig en signal.

Publicerad 27 Maj 2021

Igår körde jag tio fina kvigor hela vägen upp till nya naturreservatet "Klintamossen". En del av reservatet är gamla torpet Flathultet, som jag får sköta som efterträdare efter Edgar i Tornared. Flathultet ligger i ruiner nu, tyvärr, bara några rester av murar och gamla äppelträd finns kvar - och stora stenrösen och gärdsgårdar som visar hur folk har slitit där uppe i århundraden. Inte länge sedan var det bebodd: Vår granne gick till konfirmandundervisning med familjens son.

Publicerad 13 Maj 2021

Igår och idag var det största kosläpp vi hade någonsin i Berg och Bråtagärde: 80 fina Wapnö-kvigor hjälper oss nu att sköta markerna på de fyra gårdar och två naturreservat vi tar hand om.

Med hjälp av en spann med havrekross har vi börjat att bli vänner för denna betessäsong.

Publicerad 25 april 2021

Det är fortfarande rätt så kallt på nätterna men tillräcklikt torrt på marken. Vårbruket är på gång med full fart.

Jag har redan plöjt och sått en åker med havre, nu kör jag gödsel till två vallar som ska förnyas.

Mindre ...  

och större stenar plockar jag bort.

Jag har en liten tallriksredskap som funkar rätt så bra för att jämna till jorden.

Sen lägger jag ut handelsgösel; eftersom jag till sist vill ha eko-foder till mina framtida djur och värphöns får det bli Biofer. Med en testruta mäter jag spridningsbilden.

. Sen ska gödseln såklart harvas ner.

innan såmaskinen får göra sitt.

Lite tid är även kvar för att titta på påskliljorna i Margaretas trädgård,

men sen tar jag Arnes gräsharv (faktiskt en omvänd hundrapinneharv) och kör över mina vallar. Det funkar ganska bra för att planera marken där viltsvinen hade bökat.